När man skall sluta klaga så måste man bestämma sig för vad man inte får klaga på och vad som defenitivt måste klagas på. Så här skall en lista skrivas över vad som jag får klaga på.
- Fysisk smärta som är värre än den värsta mensvärken jag haft.
- När saker som skall fungera till 98% inte fungerar
- Om jag gör ett jättedumt, jättekorkat, superidiotiskt misstag
- Om någon mobbar mig eller på annat sätt kränker min personliga integritet
- Dumma människofientliga lagar och riktlinjer som bara förstör för alla runt omkring mig
Vad skall jag inte klaga på. Jo allt annat. Händer det något litet problem skall jag inte klaga. Får jag lite småont skall jag inte klaga. Vädret skall få vara som det är, jag skall inte klaga. Är det för varmt i tvättstugan skall jag inte klaga. Men däremot om inte maskinerna fungerar då måste man ju faktiskt klaga. Annars blir det ju kanske inte någon förändring till det bättre. Alltså allt som bara är som det skall vara skall faktiskt inte klagas på. Allt som är helt OK skall inte klagas på. Allt som gagnar andra men jag kanske inte är helt 100% glad för och som inte skadar mig, skall inte klagas på. Ser jag några bra saker under dagen och bara en småsak som är dålig, skall inte den förstöra den goda stämningen med att jag klagar på denna dumma småsak.
Kort och gott, vardagssaker skall inte klagas på. Det som skall klagas på är däremot händelser som faktiskt kan påverka hälsan både för mig och för andra, eller som påverkar oss människor så negativt att vi blir psykiskt sjuka av det. Och tänker man efter är det ganska få saker, händelser eller beteenden som hamnar i dessa kategorier för att kunnas klagas på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar