Har ännu inte mediterat

Jag har faktiskt satt upp en tid för att meditera idag. Men jag har inte gjort det på utsatt tid. Känner att jag borde göra det nu istället för att blogga. Det är ju viktigt och försöka efterleva det man lovar till sig själv i alla fall. För lovar man saker till sig själv och kan hålla dem, så borde ju det vara enklare att hålla det man lovar inför andra.

Så vad har jag hållit på med under tiden? Jag har varit med sambon och postat ett brev. Sedan ville sambon och jag se lite på TV, och då passade jag på att jobba lite med stickningen, så jag har hunnit ganska långt med vante 2. Det är ju jättebra. Och nu kom jag till datorn.

Det jag också faktiskt känner är viktigt för mina få läsare där ute att veta är: Att även denna målmedvetna tjej faktiskt ibland har lite svårt med att hålla tider som enbart berör mig. Skulle jag till exempel träna hemma och inte på Friskis och Svettis, så skulle det inte bli gjort. Jag har en viss förkärlek till att åka någonstans och göra aktiviteten där, och så åka hem och göra annat kul. Detta roliga kan innebära att jag sitter och stickar, läser en bok, ser på TV eller kanske tar en promenad då knäna är utan smärta. Så  hade alla aktiviteter haft sin egen lokal här i stan och jag kunde byta mellan dessa lokaler så hade jag fått gjort hur mycket som helst. Knasigt eller, kanske är det just så vi människor fungerar. Vi är lite lata ibland inför oss själva.

Ibland är en visdomsstund minst lika bra för själen som ett väloljat schema.

En sista notis, de gamla grekerna skrev ett ordspråk som lyder: En sund själ i en sund kropp, MENS SANA IN SAMO CORPORE. Detta råd fick jag av min högstadielärare när jag köpte biologiboken. Det har satt sina spår och skulle jag ha ett livsmotto så är det nog detta jag lever efter. Inte Carpe Diem, för visst skall man leva i nuet, men lever man för mycket i nuet blir man till sist en guldfisk, som inte minns någonting eller heller inte tänker framåt. Planering och sunda värderingar är nog bättre för mig.

Veckomål - vecka 5

Vecka 4 har gått superbra. Jag har stickat färdigt vante nummer 1, skall bara fästa två trådar till och så är den helt felfri. Jag har också tränat 3 gånger under veckan. Först ett bas-spinningpass och så två gånger i gymmet (onsdag och lördag). Så vecka 4 är en succé.

Skall bara komma ihåg att resterande träning i en månad eller två måste bli i gymmet. En kvinna som stod i receptionen på Friskis & Svettis gav mig några träningstips för att rehabilitera knäna. Hon hade lärt sig dessa tips ifrån Universitetet i Umeå av någon. Så jag gick ner till gymmet, testade dessa övningar och gjorde bara dessa för benen. Och gisses vad de hjälpte bra. Har redan efter två gym-tider så smått kunna sätta mig själv på huk igen. Och jag känner mig starkare i knäna. Detta bådar så gott att jag skall fortsätta att enbart gå på gymmet och göra dessa övningar i kanske mer än en månad, så att smärtan och svagheten blir ett minne blott.

Om det gått så bra i vecka 4 med dessa delmål, så skall jag nog låta vecka 5 också ha samma målsättningar. Alltså sticka vante 2 och fortsätta med gymmet. Men jag vill också testa och schemalägga meditation. Jag fick lära mig ett sätt att meditera av min granne som är medium eller häxa. Och då jag fick lära mig detta så berodde det på att jag behövde akut hjälp för att sluta bita mig själv i munnen. Jag biter mig själv i munnen då jag blir stressad. Så jag behöver verkligen något sätt att stresshantera. Förra året i december fick detta sätt att meditera faktiskt resultat. Jag slutade och bita mig själv. Så det är bara och meditera i förebyggande syfte och skapa ännu mer balans.

Så jag får väll direkt efter detta blogginlägg lägga in två meditationsblock på mitt schema!

En ny regel i vardagen!

Har jag ätit frukt under dagen och skall ut på konsert eller annat kul av den sorten. Så är det fritt fram för att äta en kaka eller något annat onyttigt. Men bara om jag ätit sund mat under dagen. Det är viktigt att inte bli för nitisk i alla målsättningar. För då kan det gärna bli lite för mycket järnvilja och envishet. Detta leder faktiskt till att man bryter så pass mot sociala regler, att man kanske får folk efter sig. Så allt skall ske med måtta, även dina egna regler som du sätter upp för dig själv. För jag har märkt att är man snäll med sig själv så når man fortare sina mål och blir en glad männsika!

Att klaga under vardagen

Varför är det så svårt för mig att sluta och säga aj, vid minsta lilla fel som sker med mina knän? Även om det inte gör ont på riktigt? Och att jag hela tiden tjatar om mina knän, som om de vore en jättespännande TV-såpa för alla att följa. För så intressanta är de inte!

Hur kommer det sig att jag vid flera olika tillfällen under de senaste dagarna faktiskt har låtit lite negativ i mina kommentarer?

Det är mig en gåta varför jag söker bekräftelse på detta vis och ibland också låter negativ när jag svarar: "Jo då, det är OK!" När någon frågar hur jag har det. Jag har ju verkligen inget och klaga på.

Och så var det, det här med känslan av att jag känner mig negativ då jag svarar "vet inte" när jag egentligen låter positiv.

Hur som hellst, dessa är mina upptäkter så här långt ut i mitt medvetandegörade i hur jag klagar.

Det jag egentligen får klaga över är i alla fall att det är en bastu i tvättstugan. Det känns som om det kan börja brinna, att det är hälsofarligt och att vi knappt kan andas. Varför finns inget bättre ventilationssystem i tillägg till rören i taket? Varför finns inga luckor i väggarna som man lätt kan öppna vid för hög innetempratur? Tvättstugan är verkligen inget man med glädje går till när filtren till torkskåpen och torktrummlarna verkar ha sagt god natt!

Träningen igår onsdag - oslagbart!

Igår var det träning på Friskis och jag valde gymmet. Före jag gick ner till gymmet så pratade jag med en i receptionen. Hon berättade om att hon också hade haft knäont och visade mig lite övningar som hon hade fått mot sina besvär. Glad i hågen gick jag ner och applicerade dessa i mitt program. Och jösses, redan efter två av övningarna kunde jag utan smärta sitta på huk. Idag har jag också märkt av att smärtan varit reducerad och att jag kännt mig lite starkare när smärtan ändå återkom. YAY. Fatta om jag kommer att fortsätta med dessa nästan helt viktlösa benövningar nu i en hel månad och bara gå på gymmet under denna månad. Nu ska jag verkligen få starka knän!

Sockersuget borta - delvis

Efter fyra hela dagar utan godis och kakor, och med frukt har jag märkt att sötsuget är kraftigt reducerat. Men att jag också idag gjorde en upptäkt. Nämligen det att äter man fritterad mat så återkommer sötsuget. Detta kanske beror på att söta kakor och godis också ibland innehåller en viss mängd fett. Så det var en intressant upptäkt.

Träningen - onsdagen bjuder på ett dilemma!

Ja hur går det med den. Igår läste ni att jag gick på spinning, så vad gjorde jag idag? Jo jag gick min gamla vanliga promenadslinga på runt 6,3 km. Så jag håller uppe tempot. Nu till veckans dilemma: Vad skall jag träna imorgon? Har skrivit upp att jag skall åka till friskis, men vet inte vad jag har lust till? Vill inte köra något medelpass på spinningen riktigt ännu. Borde kanske prova på core igen (men är orolig för de hopp som finns i uppvärmingen) eller skall det bli gymmet när alla är där samtidigt?

Tycker faktiskt att core-passet ligger lite väl sent på kvällen för att det skall helt vara "direkt efter jobbet" så det får nog bli gymmet.

Annars har nog dagen flytit på ganska bra. Har väll inte blivit helt klagomålsfri. Men skall inte klaga på det heller. Skall nog i fortsättningen kontrollera hur mycket det blir varje dag och så ta det lugnt ett tag. Kanske blir dagarna mer stressiga i framtiden och då blir det mindre tid till att klaga och mer tid till att fokusera. Men att ha det i åtanke är ju bra.

Måndagens sammanfattning

Frukter: Två äpplen, ett päron och en mandarin.
Klagomål: Jag har klagat om att det är halt. Annat jag har klagat över är hur mycket folk det var på Friskis, fanns ju nästan inga skåp kvar till lilla mig. Klagat över att min stortå alltid är vikt nedåt när jag går i skor. Och så har jag klagat på att andra klagar så mycket.
Veckomålen: Jo jag har varit på första träningspasset efter jul, det blev spinning-bas och jag har stickat lite på min vante.
Tandborstningen: Förra veckan var det bara lördagen som inte blev av, och kanske också fredagen. Kommer inte ihåg riktigt.

Viktigt är ändå att jag varit grymt medveten idag över vad jag klagat över. Det känns som om jag inte har varit fullt så medveten över vad jag klagat på i snart en vecka. Jag bara vet att jag klagar. Jag har dock börjat och vissla lite då och då på jobbet. Så kanske kommer också leendet så småningom.

Annars tycker jag dagen har varit strålande. Ska dock fortsätta och ligga på bas-nivå med träningen under en överskådlig tid. Dels för att jag måste ha ork och verkligen känna att jag inte försummar andra intressen. Nu ser jag fram emot tisdagen!

Veckomål - vecka 4

Vecka 3 hade jag som målsättning att läsa ut Second Foundation av Asimov, och idag söndag tog jag tag i det hela. Och jo då, jag läste hela resterande boken i ett kör och blev klar med den. Sedan var det frågan om jag skall läsa om del två av boken, den frågan får jag nog fundera på medans jag fixar med den rena tvätten, lagar mat och gör rent råttburen nu i kväll. Så där blir det lite av en cliffhanger!

Vad skall vecka 4 ha som delmål då? Det står och väger mellan två saker. Antingen bara fokusera på att gå till Friskis och Svettis och träna tre gånger och få igång träningen igen som den var innan jag fick lite ont i knäet. Eller så satsar jag på att jag får till det utan problem och kör på att sticka en tumvante klart? För är det något som faktiskt är en ganska bra hobby så är det att sticka. Jag kan sticka ganska bra, och tycker också det är roligt. Ibland gillar jag enkel stickning a la vantar eller strumpor eller så vill jag ha något mer avancerat som mönster och liknande på tröjor. Men för tillfället vill jag ha ett par grå-röda vantar, grått skaft och grå topp på fingerdelen och resten rött. Tror nästan jag skall få till bägge sakerna på samma vecka. Men jag får nog välja en av dessa och ha den andra som tillägg. Så mitt förstaval blir att komma igång med att gå på Friskis först. Sedan blir det en bonus om tumvanten blir klar.

Det är bra att ha mål, men det gäller också att inte ta vatten över huvudet. Så får jag bara tränat två gånger i veckan som kommer så blir jag nöjd. Blir det bara en halv vante så blir jag nöjd. Bara jag inte försummar mina intressen!

Fruktintaget under helgen har varit tämligen lågt. två bananer, och ett äpple i en sallad. I min helg ingår också fredagar då jag är ledig då. Och i Fredags fick jag ju i mig ett päron. Fruktintaget skall bli större under fredagar, medans lördagar och söndagar får vara lite som de vill vara.

Sluta klaga vad leder det till?

Idag vaknade jag med huvudvärk. Jag kände att gommarna hade träningsvärk och konstaterade att jag sovit dåligt. När jag sover med gommarna för hårt sammanpressade så får jag huvudvärk och ont i gommarna. Men detta problemet uppstår bara högst två gåner per månad så det är inte mitt största problem.

Jag skall dock inte klaga på detta, så dagen började med att göra en sökning efter lösning! Först drack jag vatten. Det funka inte. Sedan gjorde jag gomgymnastik. Det fungerade heller inte. Nästa steg blev att koka kaffe en lösning som faktiskt ger bättre resultat än vad man kan tro. Och jo då häri låg också lösningen. Blir det värre efter att jag druckit kaffe om ett par timmar så får jag väll bara ta ett par alvedon.

Vad jag vill säga med detta är att skall man sluta klaga så blir man automatiskt tvungen till att hitta lösningar och agera därefter. Och att bli mer lösningsorienterad är också en mycket bra väg att gå i ökad mental hälsa. Så det är en god idé till alla som mår dåligt, hitta en lösning som funkar oavsett hur lång tid det än tar att hitta en lösning. För finner du rätt lösning på ditt problem, så blir den långsiktig och ger dig friheten till att leva ett bra liv!

En liten seger

För ungefär 10 minuter sedan var jag enormt sugen på ett päron. Alltså jag hade enormt fruktsug. Första tanken förr hade varit att jag var sugen på godis, gärna choklad. Nu var det alltså päronsug. YAY. En liten seger för Leelene men en enorm seger för päronet. Kanske är päronet min favoritfrukt.

Och jo då jag åt ett päron!

Ett nytt sätt och se på målsättningar - Veckomål

Alla vet vi att vi har något som ligger och dräller. Något som nästan aldrig blir fullföljt, eller något som vi faktiskt verkar hellst vilja glömma i vardagen. Det kan vara allt ifrån att vi glömmer att ringa ett telefonsamtal, bara för att vi hatar telefonköer, eller att vi har ett intresse som blivit försummat under en viss tid. Så då kan det vara en god idé att lägga upp delmål under året. Året har 52 veckor, så det blir 52 veckomål att uppnå. Så detta kommer att bli ett standardinslag på min blogg framöver.

Veckans mål är......rrrraggadisch....att läsa ut boken Second Foundation av Issac Asimov. Jag älskar att läsa Asimov, han är en av mina absoluta favoriter, kanske min allra största favorit. Men under många veckor har enbart läsandet varit ett inslag vid sängdags. Jag går och lägger mig, tar fram boken, läser någonstans mellan 2-8 sidor och så blir jag så trött att jag måste sova. Och just när jag fått upp ångan. Efter några dagar och veckor på detta sättet, känns det nästan meningslöst och läsa boken, för det blir sådana antiklimax. Så mitt veckomål blir att läsa ut boken och det någon annan stans än på sovrummet. Sedan får jag kanske tänka igenom om jag skall läsa om del två av boken, den som har varit så bra, fast orken inte funnits där.

Dagens frukt: Ett äpple, en mandarin, en banan, tre klyftor apelsin och några små bitar av två sorters melon.

Dagens klagomål: bussförbindelserna mellan bostaden och jobbet, de på bussbolaget har dragit in stadsbussen ifrån förorten jag bor i. Detta gör att man som passagerare får åka med landsortsbussarna istället. Detta går mycket dåligt. Bussarna är aldrig i tid, och är de i tid så missar man dem så fort. Ibland sätter de in extrabussar då de tror att mycket folk skall åka med dem ifrån förorten jag bor i. Ibland sätter de in två ibland en. Vid vissa tillfällen är extrabussarna jättefulla, andra gånger sitter det bara tre personer i bussen (man skulle alltså ha kunnat sätta in en taxi istället). Som ni märker funkar inget som det skall. Detta är dock en sak jag får klaga över, men eftersom det är ett stående problem borde jag inte klaga. Annars har det väll mest varit klagomål över vått golv på köket, men so what? det är ett resturangkök. Och på resturang blir det fort vått eller halt, det är en sak som man måste lära sig att inte klaga över. Så här är det skärpning, där med basta!

Baksteg och funderingar kring frukt

Igår och idag har jag haft två mindre bra dagar när det kommer till fruktfrågan. Igår åt jag ingen frukt alls, jag åt kladdkaka och fika som var osund och sa nej till frukt. Idag har jag faktiskt ätit två frukter redan en mandarin och ett äpple, men jag höll mig inte undan för delicato-kakorna. Men så vet jag också varför det gick snett idag. Då dagen har varit osedvanligt stressig och jag haft mycket och tänka på så verkar detta i sig vara en av mina triggers för att äta onyttigt. Igår däremot var det inte stressigt, jag skulle bara ha en utsvävningsdag, då jag visste att jag inte skulle klara av att inte äta fika på fågelmötet. Detta var ju inget bra men jag har nog lärt mig en hel del ändå.

Efter att bara ha ätit lite extra med frukt några få dagar, så verkar min kropp i alla fall i går tisdags varit detoxad. Jag gillade inte kakorna och det jag åt. Idag däremot när jag var vänjd till kakorna så var de goda och så vet jag att stressen verkligen gjorde sitt till. Stress ger mer sötsug och när jag blir stressig blir jag också extra hungrig. Så jag måste bli bättre på stresshantering.

När jag blir hungrig klagar jag också förvånansvärt mycket över att jag är hungrig.

Dock är jag överlycklig över mina nya jobbskor, det är sådana där foppatofflor fast i billighetsugåva och utan märke. Jag har inte haft ont i det vänstra knäet idag som tack för att jag bytte skor. YAY. Fast det återstår ju och se hur det känns efter några veckor då första dagen med nya skor sällan är en bra indikator för hur det egentiligen blir sedan.

Frukt och åter frukt och vikten av att borsta tänderna

Dagens frukter: Några skivor honungsmelon, en banan, ett äpple och ett päron.
Jag har faktiskt sagt nej till en kaka idag.
Har varit tvungen till att smaka lite på kladdkakesmet idag på jobbet, men det blev ytterst lite.
Inget enormt sötsug idag, därmeot en gedigen hunger!

Dags att komma in på ännu ett litet tema. Tandborstning!

Jag har under uppväxten haft 2 år helt fritt utan tandborstning, mer än dagen då jag skulle till tandläkaren. Denna tvåårsperiod minns jag inte helt när den startade, men den var under de smutsiga åren i mitt liv, mellan 8 och 12 års ålder. Mer än så vill jag inte gå in på just denna perioden i mitt liv. Det har faktiskt varit svårast för mig att ta kontrollen över tandborstningen, för jag har ett litet dilemma. Jag hatar nämligen tandkrämssmaken om den är för stark. Min förståelse för att all tandkräm måste smaka stark mint är tämligen liten. Jag fattar ju att tandkräm per se skall vara fräsh och lukta gott, men det finns ju fler sådana lukter och smaker: Eukalyptus, Citron, Lime, Fishermans Friend mint-lakrits och vattenmelon. Kanske gurka också är en fräsh smak och lukt. Jag har faktiskt hittat en tandkräm som smakar eukalyptus - Senseodyne Vital - så när jag använder den så blir det faktiskt fler morgonborstningar än arbetsdagar (de är frya till antalet). Fast den tandkrämen finns inte överallt, så jag får ibland köpa andra. Men målet är väll ändå att klara av att borsta tänderna oavsett tandkräm och dag. Så jag måste träna.

I dag har jag borstat tänderna på morgonen!

Har nog inte lagt märke till om jag klagat så mycket idag, fast jag tror att jag klagat ändå. Kanske har jag klagat lika mycket som andra dagar, eller så har jag haft en ganska bra dag i allmänhet och då märker jag inte om jag klagar. Men klaga det gör jag, för det säger folk till mig att jag gör. Måste nog vara mer skärpt här i detta område.

En kort veckosummering

Upptäkt nummer ett: Klagar jag inte verbalt, går klagomålen i loop uppe i huvudet.
Upptäkt nummer två: Frukt ger mindre sug av godis och choklad - jippie
Upptäkt nummer tre: Bara genom att äta furkt hade jag ingen PMS
Upptäkt nummer fyra: Jag har fått tillbaka lusten till att ta promenader, fast inte fått gjort så mycket med det. Men bara det och ha lust till att promenera är ju en vinst i sig. Då har det innre drivet återkommit. Yes!

Min sambo har gett mig tillåtelse till att få gnälla lite verbalt på mensen när den kommer, bara jag inte gnäller negativt. Så jag får säga något i stil med: Idag är jag ur form! eller Äsch mens igen! Men inte gå omkring och ojja mig och uffa mig så mycket!

Finns det något som heter konstruktiv vardagsklagan?

Vad får jag klaga på?

När man skall sluta klaga så måste man bestämma sig för vad man inte får klaga på och vad som defenitivt måste klagas på. Så här skall en lista skrivas över vad som jag får klaga på.

1. Fysisk smärta som är värre än den värsta mensvärken jag haft.
2. När saker som skall fungera till 98% inte fungerar
3. Om jag gör ett jättedumt, jättekorkat, superidiotiskt misstag
4. Om någon mobbar mig eller på annat sätt kränker min personliga integritet
5. Dumma människofientliga lagar och riktlinjer som bara förstör för alla runt omkring mig

Vad skall jag inte klaga på. Jo allt annat. Händer det något litet problem skall jag inte klaga. Får jag lite småont skall jag inte klaga. Vädret skall få vara som det är, jag skall inte klaga. Är det för varmt i tvättstugan skall jag inte klaga. Men däremot om inte maskinerna fungerar då måste man ju faktiskt klaga. Annars blir det ju kanske inte någon förändring till det bättre. Alltså allt som bara är som det skall vara skall faktiskt inte klagas på. Allt som är helt OK skall inte klagas på. Allt som gagnar andra men jag kanske inte är helt 100% glad för och som inte skadar mig, skall inte klagas på. Ser jag några bra saker under dagen och bara en småsak som är dålig, skall inte den förstöra den goda stämningen med att jag klagar på denna dumma småsak.

Kort och gott, vardagssaker skall inte klagas på. Det som skall klagas på är däremot händelser som faktiskt kan påverka hälsan både för mig och för andra, eller som påverkar oss människor så negativt att vi blir psykiskt sjuka av det. Och tänker man efter är det ganska få saker, händelser eller beteenden som hamnar i dessa kategorier för att kunnas klagas på!

Viktfrågan

För några år sedan vägde jag på det mesta 93 kg. Sedan klarade jag av att gå ner till ca 78 kg. Det var 15 kg helt borta. Men så började jag att gå upp i vikt igen då jag började praktisera på köket. Alla går visst upp i vikt då de börjar innom resturangbranchen i alla fall säger chefen det typ 100 gånger per år. Så det stämmer nog. Boven i mitt drama heter choklad och delicato-kakor. Det är nämligen en del i utbudet på resturangen. Och efter bara drygt 8 månader (nästan 9) ligger jag nu på 83,7. Och alla som räknar snabbt ser att det är 6 kg upp om man gör ett snabbt överslag.

Så till detta år, målens år. Detta år skall jag inte gå upp i vikt. Så om jag ligger på 83,7 hela året är jag nöjd. Men jag blir naturligtvis jätteglad om jag går ner i vikt.

Vägen dit?

Frukt varje dag på jobbet istället för delicato-sakerna
Börja träna igen
och
prova att äta mindre protioner på jobben (om det är möjligt)

Svårt att le och svårt att sluta klaga - varför?

Svaret på denna fråga är ganska långdraget, men för att på klassiskt manér göra en lång historia kort - så kommer svaret här.

Jag har växt upp i en familj som stuckit huvudet i sanden så fort problem uppstått. Min mamma älskar att skylla allt på alla andra så fort något går snett i sitt liv. Och hon klarar inte av att se att hon faktiskt har tagit egna val som leder till konsekvenser som leder till ett svar på problemet. Oftast blir det negativt och mycket dysfunktionellt. Fast flest gånger verkar det mest leda till kräftgång, hon går sidlängs i livet. Min pappa är lätt multihandikappad och har nog fått slåss lite väl ofta för att orka slåss vidare mot samhällets ingrodda fördomar. Slå dessa två ihop och ni får två klagande envisa rädda människor som till stora delar skött gräl genom mig under hela min tonnårsperiod. Jag själv har i många fall bara fått uppmärksamhet om jag klagat och sett trött ut. Så vad lär man sig i en sådan familj? Jo klaga det lönar sig, även på små idiotiska saker i vardagen. Att se trött ut lönar sig, alltså inte le det är irriterande.

Vad skall jag då göra för att sluta klaga och börja le och skratta mer? Jag borde nog först och främst släppa lite på min inre kontroll över mig själv. För det och skratta, le och våga skämta lite i vardagen är faktiskt och ta en annan sorts kontroll över livet. Klarar man av detta så blir man lixom ett väloljat kugghjul i det sociala spelet. För det och leka med i skämt och skratta när någon säger något kul (som man själv kanske inte tycker är superkul) är bara sunt. Man blir faktiskt friskare rent mentalt. Det och le i 5 minuter räcker för att du eller jag skall må bättre i kanske upp emot en timme eller mer. Jag testade detta för två dagar sedan och det funkade. Så jag skall verkligen göra mitt bästa för att le mer. Le helt utan anledning, tänk inte på varför eller ej heller på väldigt roliga saker, och efter 5 minuter mår du faktiskt bättre.

Det att sluta klaga borde fungera ungefär lika bra som att börja le, fast med mer långvarig effekt och svårare att verkligen mäta i vardagens känsloliv. Så det att klaga mindre, och le mer är nog faktiskt pessimistens två viktigaste regler att leva efter. Svåra men ack så viktiga att försöka efterapa.

Dagens nyttiga fika:
1) Ett äpple och en mandarin
2) En banan och en riskaka

Frukt nästan varje dag!

Ja som läsare noterade igårn, så var ett av målen att börja gilla frukt. Nej jag hatar väll egentligen inte frukt, jag bara tycker det är så enfromigt. Dels för att jag har så få frukter jag verkligen tycker om och dels för att frukter sällan har mer än en smak per frukt. Däremot har godis flera smaker per smak, även om allt bara är salt, surt eller sött. Så jag tror jag är en riktig godisgris (och då främst godisgris på choklad) och jag gillar egentligen inte så mycket surt och salt godis. Kort och gott det blir mycket socker. Frukt tråkar ut mig väldigt fort. Jag kan äta äpplen och mandariner ett litet tag sedan är jag urless på allt.

Då jag praktiserar på ett kök, blir det också en del onyttigheter. Det tror jag alla kan förstå, med all den goda fika. Men varför har det då varit så svårt och inte titta in i frukt och grönt-kylen och så lätt att bara gå in i mejeri och kak-kylen? Dels är kakor godare och dels är inte vanan inställd på frukt och grönt-kylen. Så målsättningen är alltså att dels titta in i frukt och grönt-kylen och äta mer av dess innehåll. Och att även hemma äta mer frukt.

Första dagen å jobbet har gått väldigt bra. Jag åt en mandarin och ett äpple på första fikat, och på andra fikat blev det två morötter (det tog ju verkligen udden av "jag måste tugga på nått"-känslan) och två riskakor (sådana där glutenallergiker äter). Hemma har det blivit ytterligare en mandarin. Så dagliga intaget av A- och C-vitaminer plus fibrer är nog täckt.

JIPPIE!

Så nu till frågan, hur många dagar kommer jag att klara av att hålla mig borta ifrån godis och kakor på fikarasterna? Vi får se.

Jag och målsättningar - en ambivalent kombination

Jag är en kvinna bosatt i mellersta Sverige. Närmare bestämt i Sundsvall. Nästa år fyller jag 30 och jag har några mål jag vill uppnå i mitt liv. Men detta med målsättningar har varit en hel del bekymmer för mig. Ibland går det som på räls, jag har inga problem med att uppnå dem, jag är som en envis oxe. Men ibland blir allt bara pannkaka. Detta är nog en av anledningarna till att jag inte har ett fast jobb, att jag är något överviktig och känner mig många gånger - så som alla andra i min situation - eländig! Men det skall bli ändring på det. Så här kommer några mål som skall bli verklighet under år 2011. Några av målen har jag haft som mål förrut dessa får ett plus efter sig.

1. Börja gilla frukt
2. Borsta tänderna på morgonen +
3. Fixa ett träningsupplägg för starkare knän
4. Återuppta träningen +
5. Se minst 60 fågelarter under året +
6. Orka med åtminstånde 75 % arbetstid (nu ligger jag på 62,5%)
7. Inte gå upp i vikt
8. Inte klaga hela tiden - le mer!

Så där ja! Jag vet att det blev många mål men om jag kan blogga om det kanske det blir enklare.

Så vad väntar jag på? Nepp nu är det bara och sätta igång!