Att inse att man har begränsningar - och tankar kring mat

Ja, jag har insett det. Jag har begränsningar jag också. Jag skall nog inte börja med femdagarsvecka riktigt ännu när det kommer till arbete. Jag jobbar för tillfället 6 och en halv timma fyra dagar i veckan. I denna vecka och idag. Så har jag jobbat 6 och en halv timma fem dagar i veckan och i övrigt haft en mycket jobbig vecka med mycket och tänka på. Så jag får bara inse fakta, jag är inte redo för fem dagar ännu. Och skall jag någonsin nå dit, att orka med fem dagar, då måste fredagen bli kortare, kanske att jag enbart jobbar fyra timmar.

Sedan är det så att jag också måste inse att jag har problem med att begränsa mig. Jag tror faktiskt att jag äter för mycket under dagarna. Jag tror jag har störst portion av alla runt lunchbordet. Och jag går inte ner i vikt om jag inte samtidigt inser att jag måste dra ner på portionstorleken. Sedan skall jag aldrig mera äta glass under arbetsdagarna, jag får bara väldigt mycket gaser i magen, och har jag chokladsås till eller nougatsås så blir jag trött. Kanske är det så att jag borde inse att jag är allergisk mot choklad. Inte att jag är det rent fysiologiskt men att mitt matsmältningssystem inte klarar av det. Och så skall jag tänka på frukt och också hålla mig ifrån allt för gräddiga saker. Kanske är det så att jag ändå är lite känslig mot laktos. Jag som gjorde ett test och fick reda på att jag inte var laktosintolerant, kanske ändå är det till viss del.

Problemet med glass, ost och gräddsuget är nog snarare att jag behöver mera kalcium, så det blir väll till att äta mer broccoli.

Att kosten spelar så stor roll i välbefinnandet och hur man orkar med dagen och veckorna är jättejobbigt för min del. Jag förstår inte hur jag skall kunna undvika mina laster, och hur skall jag göra med lördagsgodisen? Skall jag också där hålla mig undan allt som heter choklad och laktos? Ibland när jag tänker på detta sättet så blir jag uppriktigt lessen. Jag förstår att jag kanske är beroende av vissa substanser som inte är bra för mig. Sedan förstår jag att jag egentligen kommer må så mycket bättre utan att äta dessa gifter. Men å andra sidan, skall jag inte få ha någon last över huvud taget ur ett matperspektiv? Jag som inte röker, inte dricker alkohol eller tar droger. Skall jag också bli ett hälsofreak? Det känns så fel, jag vill inte bli 120% hurtbulle bara för att jag inte tål vissa saker. Svår nöt och knäcka!